Jag ligger i sängen, kikar runt på lite bloggar som jag gillar. Ni vet, spiderchick och annat trevlig. Då kommer Gustaf in och ska dansa samba, ler jag?

Svar: Ja, fast i hemlighet, inombords,  men jag måste liksom hålla mig från att inte garva. INTE GARVA, varför? Annars blir det antagligen krig i sängen med händer överallt som ska kittla mig bakom örat och på benen & eftersom jag vet att vinsten är hans och inte min så måste jag helt enkelt hålla mig. Jag har ingen ork i kroppen, känns som att alla muskler är borta, jag är en överkokt spaghetti idag. 

Nu får ni en bild på vääärldens tuffaste Dalle genom tiderna. Han kaxar sig mot en katt som har ett huvud lika stort som Dalles kropp. 

En viss "anonym" undrar hur jag vill att mitt liv ska se ut & hur det ser ut sen jag bestämde mig för att börja skriva, om jag väljer bort vissa saker för skrivandet och om jag tror att jag alltid kommer att skriva, sen undrar "anonym" också vad jag har lärt mig under utbildningen, vad jag är bra på och vad jag vill bli bättre på. Här kommer det någorlunda svaret jag kan ge idag!

Hälften av mitt liv är bestämt, det är liksom klart vad jag vill göra och vart jag ska göra det, nu sitter jag med steg som ska ta mig dit. Första steget är såklart utbildningen. Först gick jag media i gymnasiet och nu går jag professionellt skrivande på högskolan. Det året som har gått har jag lärt mig mycket via utbildningen. mycket om mig själv och hur jag ser andra. Jag kan ha blivit mer tillbakadragen än förut vilket har lett till mindre drama och mer glädje. Ingenting att klaga på alltså. Nästa steg är ju att klara tre år, komma ut i världen med en nyfikenhet och så pass mycket under fötterna för att uttrycka sig i i ord och fånga läsare.

Jag har lärt mig att kanske inte alla gånger tala om vad man kan, vad man vet och vad man tycker. Ibland är det faktiskt bättre att vara tyst, jag liksom väljer lite mer nu när jag öppnar käften & framförallt varför jag väljer att göra det.

Skrivandet går före det mesta, kanske för att jag älskar det. Det är mitt, mina texter är mina verk & kommer alltid att vara det, mycket kan tas ifrån mig, exempelvis kärlek och vänner kan ändras drastiskt, men mitt skrivande har jag alltid kvar. Jag lägger det aldrig åt sidan, utan försöker balansera vardagslivet med det, jag kan lägga undan mina texter ibland för att umgås med folk men när jag väl sitter vid datorn vill jag helst göra klart det jag håller på med innan jag tittar på en film med polarna eller tar en kaffe med mamma. 

Jag försöker alltså hitta en balans mellan verkligheten och mitt eget. Om ni fattar. Jag kommer alltid att skriva, det vet jag. Finns liksom ingenting annat jag skulle kunna uttrycka mig bättre i. Just nu behöver jag fler verktyg för att nå ut till folk, jag måste nog bli bättre på att läsa igenom mina texter innan jag lämnar in dom. Oftast försöker jag ta distans från dom för att inte fastna. 

Så vad kan den andra hälften av mitt liv bestå av tro? Kärlek, vänner, familj, boende & annat man behöver för att komma framåt, det är även något jag inte har kontroll över.  

Framtiden med alla andra vet jag inte hur den ser ut. Det får jag helt enkelt fantisera om. 

Hoppas svaret duger :)

Jag är sjuk, väldigt dålig faktiskt. Ont i halsen och hosta. Därför får jag helt enkelt hoppa över träningen idag & peppa för träning imorgon om jag är bättre. Har egentligen ingenting att tala om, sängen är väl min vän idag, plugg och kaffe får också vara med i gänget. 

  Sockertopparna!

Igår hade Dalle föreläsning för folket hemma hos Gustaf, vi lärde oss ett & annat. Riktigt trevligt var det. 

Helt jäävla underbart vad bra det går med skrivandet, nu ska jag läsa på om Danmark så jag kan beskriva det lika bra som om jag skulle vara född och uppvuxen där. Jag är väldigt trött men nu kan jag ju inte sova.. när jag har så mycket att skriva! 

Huvudet på sne och håret uppsatt. Så ser jag ut idag folket. kul info. kulit liksom. kuuul. 

Kaffe, vatten och ett bra humör. Nu sätter jag igång med plugget igen, ska skriva lite miljöbeskrivningar och göra karaktärerna mer.. mer av allt bara. Idag har jag varit i lekparken med Jessica och Gustaf. Bilder kommer väl sen. 

Pusshejdåpåerminasötasmåsockertopparsomläserminblogg.

pressen från bilder, filmer, tidningar, föräldrar, vänner, samhället. Ja allt omkring oss kan ge stressen till att bli bättre på någonting. Jag tycker visserligen att vissa saker har gått för långt. Speciellt när man tar upp ordet ideal. Vad är det? Om jag skulle bestämma mig för att ta in allt jag ser, skulle jag alltså från modellindustrin bli tvingad att växa 20 cm till, från porrindustrin skulle jag bli tvingad att skaffa stora bröst, inom jobben skulle jag bli tvingad till att stå för mitt kön. "Stå på dig", Jag skulle ständigt få ändra mig. Inom modet skulle jag behöva handla kläder konstant, helst gå ner 10 kg och bara gå på kändisdieter som någon lallare i NY har bloggat om, jag skulle bli tvingad till att ta in ALLT som har med ideal att göra, skrika högre i sängen, aldrig vara den jag vill, någonsin. För ideal är det.

"Såhär ska du se ut, precis som mig."

Varför undrar jag då. 

Det här är bara en liten bit av det stora och för mig så pass långt bort att jag kan ignorera det. Mina tankar ligger inte i dessa banor, till viss del såklart. Jag har saker i mitt liv och min kropp som jag vill förändra. Klart som fan att jag blir påverkad, skulle jag antyda något annat ljuger jag, men det är på distans. Jag har inte råd med att göra om mig till en barbie, därför kan jag också skylla på det. 

Dit jag vill komma är att det måste vara värre för män när det gäller ideal. Det ligger närmare, du som det motsatta könet ska vara stark, modig och väldigt smart. 

Alltså, dom ska hitta rätt jobb, rätt hus och sen också ha en kvinna med silikonpattar som väcker grannarna varje natt. Män som inte är sådär, som kanske inte tar en springtur varje morgon, gymmar varje kväll och inte alls är chef på något stort bolag. Hur ser vi på dom?

Vi tjatar alltid om att det är synd om kvinnor, det är alltid vi som mår dåligt när vi ser en reklam där en kvinna i underkläder häller mjölk i hela ansiktet och talar om för oss att mjölk är bra. Men männen då? Glöm för fan inte dom. Jag sätter mig kanske på tvären, jag menar att reklamen är sjukt sexinriktat men det är så för att det säljer. Mannen tror kanske att han får bruden på köpet om han köper bilen och kvinnan kanske tror att hon kommer bli lika len i ansiktet om hon köper krämen. Omedvetet.

Såå, varför använder sig alla dessa människor bakom reklamerna sex?

Svaret enligt mig lyder: Vi är född till att föröka oss & fort ska det gå.

Inte fan väljer du din partner i första hand för att han verkar okej, eller kanske blir okej nån gång i framtiden. Du väljer din partner för att du blir attraherad. Sen kan det vara doften, ansiktet till och med kläderna som gör det. 

Det är inte synd om mig för att jag föddes till att sitta ner o pissa. Det är synd om dom som följer strömmen. Eller så är det synd om allihop. För att vi inte fattar bättre. 

Ha en trevlig kväll kära läsare. 

Jag har skrivkramp.. ingenting bra kommer ut och det lilla är jag inte nöjd med. Hatar dessa dagar när jag inte får skriva & uttrycka det jag vill! gaaah. måste få ur mig onödiga ord kanske. som cykel, polis, blått, danmark, bil, fort, pistol, kanske, anledning, lycklig, borta, nävar, knogjärn, musik, springa, klänning, kudde, rosa, landskap, regler, vidrigt, log, nära, blunda, flisa, undrar, skrattar, öl, vitt, span, grönt. 

tack för mig, hej.