Direktlänk till inlägg 28 januari 2013
Ibland så vill jag bara vräka ur mig massa jävla skit. Om folk och saker. Spy galla på alla som jag inte tycker om och helt enkelt lägga min energi på endast bajs. Peka finger åt små idioter, klaga på andras liv. Men sen hejdar jag mig, känns ju lite fel att vräka ur sig saker som faktiskt är onödigt. Samtidigt så kanske jag bygger upp en ilska som nån stackare får ta, sista droppen liksom. Jag kanske är en sån som inte behöver lägga energi på det, kanske är en sån som tänker: Fan, hon har ju en skruv lös. Men om jag tycker så om en människa behöver jag ju inte tala om det. Det är fan lättare att helt enkelt hålla sig undan folk man inte gillar. Varför ska man umgås med folk man inte tål? Jag gör inte det. Det finns ju dom som söker sig till drama, söker sig till folk dom inte gillar FÖR att det ska hända saker, för att kunna snacka och bete sig illa. Ibland vill jag också det. Tänk hur mycket jag vet om folk omkring mig, som jag inte talar om. Jag hänger inte ut folk. Inte med vilja i alla fall. hamnar jag i en situation där jag vill/måste/borde säga vad jag tycker om nån, då gör jag det.
Helst håller jag mig undan. Det är lättast så.
Tror egentligen inte jag vill spy galla på folk, är nog bara less på dom som spyr galla på alla andra, sen inte står för det.
tack för mig. hej.
http://www.nattstad.se/Louiseemretsson?id=9951993&m=false Min nya blogg. Alla gamla inlägg finns även där! Puss ...
Jag har ögnat genom 11 sidor av rikspolisstyrelsens årsredovisning. Jag vet helt ärligt inte om jag ska skratta eller gråta... kortfattat kan jag tala om att under rubriken anmälningar så börjar dom (i mina ögon), med bortförklaringar om varför så må...