Direktlänk till inlägg 20 januari 2013
15 minuter senare, hon har druckit upp sitt kaffe & är förbannad. Ingenting går som det ska och ändå är livet lyckligt.
Visst är det konstigt? När man är riktigt förbannad och less, då ser man inte vad man har. Man ser endast det som fattas. Fast det kanske inte är så konstigt. Just nu vill jag veta varför jag är arg.
Jag vill veta varför jag brusar upp på ingenting, visst jag döljer det bra. För andra. Någonting är inte klart. Det är precis som att jag glömt det som gör mig arg och ledsen, sen kommer det i omgångar. Gråten, frustrationen.
Jag funderade ett tag på att jag har sårat mig själv, eller att jag nån gång blivit sårad, men nej. Jag tror inte det. Det känns bara bra att skylla på sånt. Buhuuu jag är sårad. Jag saknar inget. Det kanske är det som fattas?
Det finns skönhet i flodens silversånger
Det finns skönhet i gryningssolens sken
Men då ser jag i min älskades öga
En skönhet större än allting som jag vet
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
http://www.nattstad.se/Louiseemretsson?id=9951993&m=false Min nya blogg. Alla gamla inlägg finns även där! Puss ...
Jag har ögnat genom 11 sidor av rikspolisstyrelsens årsredovisning. Jag vet helt ärligt inte om jag ska skratta eller gråta... kortfattat kan jag tala om att under rubriken anmälningar så börjar dom (i mina ögon), med bortförklaringar om varför så må...