Direktlänk till inlägg 14 januari 2013
När det är så kallt att tårarna fryser i ögat, då är det fan bra alltså, okej nu har det väl kanske inte riktigt hänt. Men det är kallt ute och jag vet inte om jag ska vara arg för att jag har ont i fötterna eller om jag bara ska gilla läget. Ibland måste man ju ha ont, man måste få känna det. Man är ju inte alltid bland rosa moln.
Jag är nog precis som alla andra, när det är FÖR bra så undrar man vad som är fel efter ett tag. omedvetet kanske man tycker det är skönt när det gör ont i fötterna. Omedvetet så kan det vara bra att tårarna fryser fast och det går inte att blinka bort dom, det ska ju synas också. När man bryter ihop så ska ju alla se det. Nu ljuger jag.
När man ser att allt rasar och man inte vet vilken bit man ska ta tag i först, när man i ren panik tar tag i små klossar och verkligen försöker bygga ihop allt igen, när man inser att det inte är någon idé, när man fattar att man inte kan göra allt själv. DÅ vill jag ha ont i fötterna, DÅ vill jag halka och få blåmärken, jag vill ha ont så det syns. Jag vill kunna säga att jag grät för att jag bröt benet, inte för att allt rasar omkring mig. Ni fattar säkert vad jag menar. Bara för att jag skriver det här så betyder det inte att allt rasar.
Jag har bara ont i fötterna.
En dag vaknar du och märker
Att vi är var och en för sig
Att alla dom som du fördömde
Aldrig tävlade mot dig
Då blir det tomt i dina händer
Då står du ensam, fast i snön
Du skulle hämta lite vatten
Du tog dig över hela sjön
http://www.nattstad.se/Louiseemretsson?id=9951993&m=false Min nya blogg. Alla gamla inlägg finns även där! Puss ...
Jag har ögnat genom 11 sidor av rikspolisstyrelsens årsredovisning. Jag vet helt ärligt inte om jag ska skratta eller gråta... kortfattat kan jag tala om att under rubriken anmälningar så börjar dom (i mina ögon), med bortförklaringar om varför så må...