Direktlänk till inlägg 1 oktober 2012
Det gör inte så mycket att jag är sjuk just nu, för hela veckan känns ut att bli bra ändå. Jag måste tänka på det positiva, koncentrera mig på allt bra som händer omkring mig. Inte dränka mig själv med massa frågor om hur fan det ska bli sen liksom. På söndag så drar jag ooch Simone till Sthlm med pappa, jag ska följa med Simone till Arlanda, usch vad jag kommer att sakna henne och alla hennes underbart hårda men rätta förklaringar till saker som händer i mitt liv. Hon får mig att verkligen fundera, jag hatar att fundera för länge på saker jag bara vill göra, direkt. Men ibland måste även jag stanna upp. Simone gör mig lycklig.
Imorgon hoppas jag att jag är så pass pigg så jag orkar boxas, var längesen nu!
Jag undrar hur många saker det finns att förklara, alltså hur mycket man känner att man måste förklara för andra människor, och vad som är sant, vad som är lögn. Egentligen orkar jag inte bry mig, faktiskt. Om folk vill ljuga så får dom väl göra det då, men se för fan till att sanningen inte kommer fram då. Vilket den ofta gör. Kan ju vara en nackdel om man har ljugit. (uppenbart) men om sanningen inte skulle komma fram så blir ju lögnen sanning för den man ljuger för. That's life.
Om ni tycker att det jag skrivit är flummigt, så kan jag skylla på min feber, yes jag skyller ifrån mig ibland, shit. Världen kan ju gå under. pusshej.
http://www.nattstad.se/Louiseemretsson?id=9951993&m=false Min nya blogg. Alla gamla inlägg finns även där! Puss ...
Jag har ögnat genom 11 sidor av rikspolisstyrelsens årsredovisning. Jag vet helt ärligt inte om jag ska skratta eller gråta... kortfattat kan jag tala om att under rubriken anmälningar så börjar dom (i mina ögon), med bortförklaringar om varför så må...